Biträdande justitieombudsmannen tolkade fallet till förmån för en stadsarkitekt i tjänsteförhållande. En skriftlig varning kränkte yttrandefriheten.
Riksdagens biträdande justitieombudsman tog i november 2025 ställning till fallet där en stadsarkitekt i tjänsteförhållande hade fått en varning. Den huvudsakliga grunden för varningen var en intervju som stadsarkitekten gav Rundradion, där han kritiserade stadsfullmäktiges godkända detaljplan och dess beredningsprocess.
Enligt staden hade stadsarkitekten i strid med arbetsgivarens föreskrifter självständigt kommunicerat till medierna på ett sådant sätt att kommuninvånarnas, näringslivets och beslutsfattarnas förtroende för honom eller den stad han representerar hade äventyrats.
Dessutom hade klaganden enligt varningen kommunicerat på ett avvikande sätt från arbetsgivarens linje i arbetsgrupperna och i kontakten med utomstående aktörer, så att det hade äventyrat stadens verksamhets tillförlitlighet.
Enligt lagen om tjänsteinnehavare kan en kommunal tjänsteinnehavare tilldelas en varning om han eller hon har underlåtit att fullgöra eller brutit mot de skyldigheter som följer av tjänsteutövningen. I allmänhet är uppsägning av tjänsteförhållandet endast möjlig om tjänsteinnehavaren först har varnats och samma förfarande upprepas därefter.
Varningen i sig kan inte överklagas i domstol. Eftersom det inte fanns någon möjlighet att överklaga varningen skickade tjänsteinnehavaren sitt ärende som klagomål till laglighetsövervakaren för bedömning. https://oikeusasiamies.fi/sv/sok-avgoranden-utlatanden-och-inspektioner?searchDnumber=7145%2F2024
Konstitutionell yttrandefrihet kontra tjänsteinnehavarens uppförandeskyldigheter
Yttrandefriheten tryggas i Finlands grundlag och i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och detta gäller i princip även tjänsteinnehavare. I kommunernas och välfärdsområdenas lag om tjänsteinnehavare föreskrivs å sin sida om tjänsteinnehavarens uppförandeskyldigheter. Enligt lagen ska tjänsteinnehavaren utföra de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på ett ändamålsenligt sätt och utan dröjsmål i enlighet med bestämmelserna och föreskrifterna i fråga samt arbetsgivarens arbetslednings- och tillsynsbestämmelser.
Tjänsteinnehavaren ska dessutom agera jämlikt i sin uppgift och uppträda på det sätt som hans eller hennes ställning och uppgift förutsätter. I den aktuella lösningen utvärderades hur ovan nämnda rättigheter och skyldigheter kan samordnas.
Bedömning av gränserna för yttrandefrihet
I sin lösning konstaterade biträdande ombudsmannen att vid bedömningen av huruvida det är fråga om en tillåten begränsning av yttrandefriheten ska följande fyra frågor bedömas enligt Europadomstolens rättspraxis:
1) Har man överhuvudtaget ingripit i yttrandefriheten?
2) Om ingripande har skett, grundar det sig på lag?
3) Om ingripandet grundar sig på lag, har ingripandet eftersträvat ett godtagbart mål på det sätt som avses i konventionen om de mänskliga rättigheterna?
4) Om ett godtagbart mål kan hittas, har ingripandet varit nödvändigt på grund av ett tvingande samhällsbehov och har det stått i proportion till målen? I detta sammanhang kommer även karaktären av den persons uttalanden och hans eller hennes motiv att bedömas närmare.
Har det varit nödvändigt och proportionerligt att ingripa i stadsarkitektens yttrandefrihet?
I detta sammanhang kan det kort konstateras att biträdande ombudsmannen i sin lösning svarade ja på de tre första frågorna ovan. Det centrala innehållet i lösningen är därför att bedöma om ingripandet i yttrandefriheten har varit nödvändigt och proportionerligt i form av en varning.
I lösningen konstateras bland annat att en tjänsteinnehavare som arbetar i en offentlig expertuppgift kan anses ha ett framhävt krav på sanningsenlighet. I den varning som klaganden fått och i den utredning som staden gett har det inte framställts att de uppgifter som klaganden framfört offentligt skulle ha varit oriktiga, utan det har enligt biträdande justitieombudsmannen snarare handlat om meningsskiljaktigheter och olika åsikter om tolkningen.
Enligt biträdande justitieombudsmannen har klaganden i praktiken också deltagit i den allmänna samhällsdebatten, eftersom planändringen har väckt allmänt intresse och varit av regional betydelse. Deltagande i en sådan samhällsdebatt får ett utökat yttrandefrihetsskydd i Europadomstolens avgörandepraxis. En tjänsteman och en offentligt anställd arbetstagare kan delta i en sådan samhällsdebatt även när diskussionen gäller det egna förvaltningsområdet eller till och med den egna arbetsgivaren.
Vid bedömningen av huruvida ingripandet i yttrandefriheten är ändamålsenligt har man även fäst uppmärksamhet vid de egna målen för den person som utövar yttrandefriheten. Till exempel har man inte ansett att repressalier eller strävan efter personlig vinning kan berättiga ett mycket högt yttrandefrihetsskydd. I den varning som staden gav eller i den utredning som gavs till klagomålet har staden enligt biträdande justitieombudsmannen inte framhållit att klaganden skulle ha haft sådana otillbörliga motiv.
Biträdande ombudsmannen anser sammanfattningsvis att de synpunkter som klaganden framförde i Rundradions nyhetsinslag inte kan anses ha varit uppenbart skadliga för arbetsgivaren eller sådana att klaganden hade brutit mot sin lojalitetsskyldighet.
Slutligen understryker beslutet den utgångspunkt som justitieombudsmannen hade i sin laglighetsövervakning, nämligen att yttrandefriheten i Finland har föreskrivits i grundlagen som en grundläggande rättighet, medan arbetstagarens/tjänsteinnehavarens lojalitetsplikt grundar sig på vanlig lag (arbetsavtalslagen, lagen om tjänsteinnehavare) och etablerad tolkning av dessa, varför yttrandefriheten måste bedömas på ett grundlagsvänligt sätt.
Planen fick kritiseras
Som slutsats konstaterade biträdande justitieombudsmannen att det som klaganden framförde i Rundradions nyhetsinslag har omfattat hans yttrandefrihet som tjänsteinnehavare och att ingripandet i yttrandefriheten inte i detta fall har varit nödvändigt och proportionellt med tanke på innehållet och sammanhanget i klagandens uttalande med tanke på det eftersträvade målet, dvs. genomförandet av planbeslutet. Biträdande justitieombudsmannen ansåg att man genom att ge en skriftlig varning har kränkt yttrandefriheten, som tillhör klaganden och som skyddas som en grundläggande och mänsklig rättighet, och förfarit i strid med Europakonventionen.
