Blogg: Hur många coronapandemier, drönare, skuggskepp eller skogsbränder måste det hända för att vi ska förstå betydelsen av offentligt arbete?

Blogg: Hur många coronapandemier, drönare, skuggskepp eller skogsbränder måste det hända för att vi ska förstå betydelsen av offentligt arbete?

Den privata sektorn skapar ekonomisk tillväxt. Den offentliga sektorn å sin sida skapar och upprätthåller en plattform för denna tillväxt: för inhemska och globala företag bygger den offentliga sektorn stabilitet, säkerhet, forskningsbaserad information och bildning.

Majoriteten av välfärdstjänsterna tillhandahålls av vår offentliga sektor. När man insjuknar allvarligt i Finland kan man lita på att man får vård oavsett plånbokens tjocklek. På så sätt blir det möjligt att återgå till arbetslivet.

Vi är upprepade gånger det lyckligaste landet i världen, också för att vi har ett samhälle som är öppet enligt internationella mått och en demokrati som garanteras av en opartisk och korruptionsfri offentlig sektor.

Hur många coronapandemier, drönare, skuggskepp eller skogsbränder måste det hända för att vi ska förstå betydelsen av kompetent offentligt arbete?

Åldrandet och den offentliga ekonomins skuldsättning med räntekostnader förutsätter dock både kort- och långsiktiga anpassningsåtgärder.

Utöver detta har vi ökande försvarsutgifter som beror på förändringar i världsordningen och krigsinsatser i närområdena och som vi finansierar från statsbudgeten.

Dessa är realiteter som den startande ekonomiska tillväxten kan lindra, men inte eliminera.

Det finländska offentliga arbetet har uppskattats högt av både medborgarna och internationellt. Grunden har framför allt varit förtroende.

Vår offentliga sektors baktalade storlek skiljer sig inte åtminstone uppåt från andra EU-länder när vi beaktar utgifterna för social trygghet och framför allt pensionsskyddet.

Minnet verkar dock vara kort i diskussionerna i sociala medier och media och i det politiska beslutsfattandet, eftersom coronaprövningarna för bara några år sedan i stor utsträckning visade vår offentliga sektors styrka i krisresiliens.

Det spelar roll hur vi pratar om offentligt arbete och vilka förutsättningar vi erbjuder den offentliga sidan. Uppskattningen måste synas i allas tal och i det sätt på vilket budgetnedskärningar som riktas mot den offentliga sektorn genomförs.

Nu är det dags för våra politiker att visa vad de kan och föregå med gott exempel. De är ju också själva en del av den offentliga helhet som upprätthåller vårt samhälle. En politisk beslutsfattare får sin lön från skatter, har varit en del av vårt utbildningssystem och får vid behov vård och trygghet från yrkespersoner inom den offentliga sektorn.

Den offentliga sektorns arbete har resultatstyrts och utvecklats i årtionden, och detta fortsätter vid sidan av anpassningarna. Det lämpar sig dock inte för startup-vighet, och det finns goda grunder för det.

Tjänstearbetet är lagbundet, de ekonomiska ramarna är strikta och kunderna väljs inte utifrån lönsamhet. Målet är säkra och jämna tjänster för alla medborgare och företag.

Budgetekonomi, konkurrensutsättningar och val av lösningar som varar i många år innebär ofta arbetsredskap som är äldre än den privata sektorn, och det finns inte längre tid eller pengar för utbildning såsom tidigare.

När artificiell intelligens utvecklas kan en tjänsteman inte skaffa den senaste licensen och det finns nödvändigtvis inte tid för studier eller möjligheter att ta nya verktyg i bruk.

Det är en krävande kombination att upprätthålla en positiv utvecklingsatmosfär och arbetsklimat i finansieringsunderskott.

Politiska förändringar, kontinuerlig ekonomisk osäkerhet, ändringar i organisationen och personalnedskärningar är vardag. För att sköta de grundläggande tjänsteuppgifterna behöver man dock arbetsfred.

I diskussionerna ignoreras ofta förutsättningarna för ledning och belöning av offentligt arbete. I lönekonkurrensen försvinner vanligtvis just statens, kommunens, välfärdsområdenas och universitetens experter.

De offentliga tjänsterna, den forskningsbaserade informationen, förverkligandet av demokratin i medborgarnas vardag och Finlands internationella nätverk är dock beroende av dem.

En lön som motsvarar utbildningen, arbetsförutsättningarna, arbetshälsan och orken i arbetet är lika betydelsefulla för arbetstagare inom den offentliga sektorn som för arbetstagare i företagslivet. Genom arbets- och tjänstekollektivavtal söker FOSU balans och hållbara förutsättningar för dessa.

Fördelarna för den offentliga sektorn är fortfarande arbete som är betydelsefullt för samhället, tjänster som är nära människor och ofta en internationell forskningsmiljö. Dessa övervägs också av unga som övergår till arbetslivet och som väljer studie- och arbetsplatser utifrån sina föreställningar och sina första arbetsmöjligheter.

Kari Eskola

Skribenten är FOSU:s förhandlingschef inom universitetssektorn.