Reform av förvaltningen?
Det kommande riksdagsvalet i april 2027 börjar synas bland annat som olika inlägg och utredningar om den offentliga sektorns struktur. Finansministeriet har inlett flera utredningsprojekt vars resultat förväntas redan vid årsskiftet.
Strax innan starten av den senaste sommarsemesterperioden utsåg finansministeriet Kari Häkämies till att bereda en utredning om landskapsförbundens uppgifter och ställning. Utredningspersonens uppgift är att granska landskapsförbundens roll, uppgifter och förvaltning, inklusive uppgifter som baserar sig på frivillighet. Dessutom ska han presentera en bedömning av landskapsförbundens eventuella inbördes uppgifter och uppgifter som överlappar med medlemskommunernas uppgifter samt av landskapsförbundens förhållande till den kommunala och regionala demokratins struktur och statens regionförvaltning. Tidsfristen för denna utredning är slutet av november 2026.
Utöver landskapsförbundens rollutredning pågår även många granskningar gällande omorganiseringar av statsförvaltningen. Tidsfristerna för de flesta av dessa är slutet av året. Bland annat följande utredningsprojekt kommer säkert på ett eller annat sätt att kopplas till arbetet som utförs i kommuner och välfärdsområden:
- effektivisering av landsbygdsförvaltningen,
- effektivisering av behandlingen av klagomål,
- sammanställning av tillstånds- och tillsynsuppgifter,
- effektivisering av förvaltningen av statsunderstöd,
- reform av social- och hälsovårdstjänster som produceras av THL,
- överföring av allmänbildande läroanstalter för grundstadiet och andra stadiet från statsförvaltningen till lokalförvaltningen,
- kartläggning och reform av statens basregister och informationsresurser
- samt förtydligande av arbetsfördelningen inom kompetens- och arbetslivsutvecklingsorganisationer.
Listorna ovan gör en ganska andfådd och du kan gratulera dig själv redan för att du har läst så här långt i denna ledare. I vilket fall som helst är det uppenbart att resultaten av både utredningen om landskapsförbundens ställning och granskningarna av omorganiseringen av statsförvaltningen kommer att ligga till grund för regeringsprogramsförhandlingarna efter riksdagsvalet 2027.
På senaste tiden har vi hört ännu mer radikala diskussioner om reform. Till exempel föreslog Centern i mitten av september att ett gemensamt statsråd skulle ersätta ministerierna. I samband med detta skulle även statens centrala ämbetsverk skäras ned och uppgifter och makt överföras till landskap och regioner. Samtidigt skulle landskapsförbunden, livskraftscentralerna och välfärdsområdena sammanslås. Det återstår att se vilka andra visioner för den offentliga förvaltningen som hinner presenteras före valet nästa vår.
Utveckling av förvaltningen är i sig välkommet, men reformen får inte innebära att man antar att de befintliga uppgifterna sköts av en mindre grupp bara för att man vill att förvaltningen ska se mindre ut på papper. Om man vill balansera de offentliga finanserna genom att lätta på förvaltningen, måste man kunna visa vilket onödigt arbete och överlappande arbete som elimineras. Annars handlar det inte om effektivisering av förvaltningen utan om nedskärning av resurserna, vilket till exempel leder till ännu större problem med arbetshälsan i den offentliga sektorn.
Petri Toiviainen
förhandlingschef
Högskoleutbildade samhällsvetare