Berätta för den unga varför det lönar sig att organisera sig
Organisationsgraden, det vill säga andelen som är medlemmar i fackförbund, har minskat sedan 1990-talet. För närvarande är organisationsgraden bland alla löntagare cirka 55 procent. Bland högutbildade är cirka 70 procent fackligt anslutna. I förbund som organiserar medlemmar utifrån utbildning kan organisationsgraden till och med ligga på 85–90 procent.
Organisationsgraden bland personer under 30 år har rasat under de senaste 15–20 åren. År 2021 var endast omkring 28 procent av de unga medlemmar i ett fackförbund. Samtidigt som arbetsmarknaden genomgår ett kontinuerligt generationsskifte finns det skäl att fråga sig varför fackligt medlemskap inte lockar unga.
Den låga fackliga anslutningen bland unga förklaras ofta med förändringar i arbetslivet, ökad individualisering och att arbetsmarknadssystemet känns fjärran från deras vardag. Det ligger säkert något i dessa förklaringar. Samtidigt finns det skäl att fråga sig hur facklig organisering ter sig i en ung arbetstagares ögon.
Om kollektivavtal, löneförhöjningar, arbetstidsbestämmelser eller rätten till semester uppfattas som självklarheter, blir fackförbundens betydelse lätt osynlig. Få ansluter sig till en gemenskap vars påverkan de inte känner igen. Därför är organisationsgraden inte bara en fråga för fackförbunden eller fackombuden. Det är också varje medlems angelägenhet.
På arbetsplatsen skapar unga arbetstagare sig framför allt en bild av fackförbunden genom sina arbetskamrater. Om man talar om fackförbundet endast i samband med medlemsavgiften eller arbetskonflikter, blir bilden lätt alltför snäv. Om vi däremot berättar hur arbetsvillkoren har förbättrats, hur man har fått hjälp i problemsituationer och hur det går att påverka det lokala beslutsfattandet, får ett fackligt medlemskap en tydligare betydelse.
Många av oss är medlemmar i ett fackförbund därför att någon en gång rekommenderade oss att gå med. En kollega på arbetsplatsen, en praktikhandledare, en chef eller en förälder berättade varför det lönar sig att vara medlem. Nu vilar samma ansvar på oss.
Organisationsgraden är inte bara en siffra i statistiken. Den avgör direkt hur stark förhandlingsposition personalen har i kommande kollektivavtalsförhandlingar, i det lokala avtalandet och när arbetslivet förändras. Ju fler som ansluter sig, desto starkare blir personalens röst.
Därför bör den som är medlem i ett fackförbund se organisationsgraden framför allt som en gemensam investering. Medlemskapet är inte bara en personlig försäkring för problematiska situationer. Det är också ett sätt att upprätthålla ett arbetsliv där löner, arbetstider och arbetsvillkor förhandlas på jämlika villkor.
Unga fattar i slutändan sina egna beslut. Men de fattar sina beslut utifrån den bild som arbetslivet och vi mer erfarna kollegor förmedlar till dem.
