Drönarlarmet väckte frågan – vad innebär ansvarstagande?
Liisa vaknade mitt i natten av dånet från Hornet-jaktplanen. Hon förundrade sig över drönarlarmet för Nyland som hade kommit till hennes telefon. Hela Nyland hade markerats som riskområde. I tv-nyheterna hade man veckan innan berättat att polisen spärrade av ett område med en diameter på cirka 500 meter nordost om Kouvola efter att en drönare hade landat där. Från Hangö till östra Nyland är det ändå nästan 200 kilometer.
Liisa gick till jobbet inom den kommunala småbarnspedagogiken, eftersom hennes arbetsskift började först klockan 8. På arbetsplatsen uppstod en livlig diskussion om huruvida kommunen skulle ha betalat lön om lärarna och vårdarna inte hade kommit till arbetet på morgonen. Nästan lika många barn som vanligt kom till småbarnspedagogiken den morgonen. Endast en del följde myndigheternas varning.
Redan i nyheterna samma kväll meddelade en representant för arbetsgivarnas centralorganisation Elinkeinoelämän keskusliitto (EK) att lön inte skulle betalas ut till den som stannade hemma på grund av myndigheternas varningsmeddelande. EK meddelade också att en arbetstagare inte skulle bestraffas om han eller hon följde ett varningsmeddelande som grundade sig på en hotbedömning från den myndighet som ansvarar för Finlands och medborgarnas säkerhet. I en rikstäckande dagstidning med stor spridning kunde man läsa att en professor emeritus hade en annan uppfattning om arbetsgivarens skyldighet att betala lön. Enligt honom borde lön betalas ut.
I de nyhetsinslag som följde därefter meddelade löntagarnas centralorganisationer och några fackförbund att skyldigheten att betala lön kvarstår. Arbetsministern uttalade sig först fyra dagar efter händelsen och kallade löntagarorganisationerna till ett möte för att behandla situationen. Det uppgavs att mötet skulle hållas den 12 juni 2026 och att en lösning skulle vara klar före midsommar.
Två veckor efter händelsen berättade Liisas make, som arbetar inom staten, att staten hade gett myndigheterna anvisningar om när lön kan betalas ut vid ett drönarhot. Han konstaterade dock att han i första hand skulle gå till arbetsplatsen om inga andra anvisningar gavs. Hans arbetsuppgifter inom säkerhetsmyndigheten förutsätter att han är på plats. Statens anvisning betonade att förvaltningsområdena och myndigheterna själva ska precisera vilka arbetsuppgifter som kräver närvaro på arbetsplatsen.
Liisa diskuterade saken med sin make, och tillsammans funderade de över hur många barn som i framtiden skulle komma till småbarnspedagogiken efter ett eventuellt nytt varningsmeddelande. Statens anvisning gav intrycket att endast uppgifter som är viktiga för samhällets funktion ska bemannas i hot- och farosituationer. Dessutom kan en stor del av arbetskraften numera arbeta på distans. Borde människor i fortsättningen över huvud taget följa myndigheternas varningsmeddelanden, eller är det arbetsgivaren som avgör om det är säkert att röra sig utomhus och om en arbetsdag på plats kan omvandlas till en distansarbetsdag i en hot- eller farosituation?
Följande vecka gick Liisa till jobbet. Chefen för småbarnspedagogiken meddelade personalen att utgångspunkten framöver är att alla kommer till arbetsplatsen, oavsett om ett varningsmeddelande har utfärdats eller inte. Detta var kommunens linje.
Nu återstår det att invänta midsommar. Enligt arbetsministern ska frågan vara avgjord då.
Bara på finska: Sopu palkanmaksusta drooniuhkassa syntyi. Katso suositukset.
