Kommunekonomin år 2026: Vad bör varje kommunanställd veta?
År 2026 genomgår kommunfältet en historisk omvälvning. Det har gått tre år sedan social- och hälsovårdsreformen och kommunernas nya roll som ”drivkrafter för bildning och livskraft” har etablerats. Samtidigt är de ekonomiska ramvillkoren hårdare än någonsin under det här årtiondet.
År 2026 är motsägelsefullt inom kommunekonomin. Det positiva är att kommunernas skatteintäkter har ökat enligt prognoserna i takt med sysselsättningen och löneutvecklingen. Samtidigt kämpar dock många kommuner med stora underskott. Ekonomin har alltså två sidor: ökade skatteintäkter kontra finansieringsunderskott
Finansieringsunderskottet beror huvudsakligen på två saker:
1. Nedskärningar av statsandelar: De slutliga utjämningsberäkningarna efter överföringen till social- och hälsovården har slagit hårdare mot många kommuners kassa än väntat. Kommunerna betalar inte för välfärdsområdenas verksamhet, men de lider indirekt av minskade statsandelar och möjliga tomma social- och hälsovårdsfastigheter.
2. Ökning av kostnadsnivån: De höga räntorna och den allmänna prisnivån har höjt kostnaderna för kommunens bygginvesteringar och inköp av tjänster.
Varför pratar vi om besparingar just nu?
Även om social- och hälsovårdstjänsterna inte längre är kommunernas ansvar, förblev kommunerna ansvariga för bland annat småbarnspedagogik, utbildning, livskraft, kultur-, biblioteks- och fritidstjänster samt teknisk infrastruktur. År 2026 pågår en så kallad strukturell reform i många kommuner.
Kommunerna måste fundera på om de har för många kvadratmeter i förhållande till det minskande antalet barn. De minskade födelsetalen är en verklighet, vilket direkt påverkar behovet av skolor och daghem. Detta innebär att investeringar måste prioriteras: allt kan inte åtgärdas på en gång, utan man måste välja de mest livsviktiga objekten.
Vad innebär detta för dig som arbetstagare?
Ur arbetstagarens perspektiv syns den kommunala ekonomins situation i vardagen på tre sätt:
1. Klok resursanvändning och vardagsförnuft. Varje euro som sparas från onödig byråkrati eller energiförbrukning är en euro som kan användas till tjänsternas kvalitet eller personalens välbefinnande. Även små förbättringsförslag i arbetssätten är nu värdefulla.
2. Förändring pågår ständigt. Arbetsbeskrivningarna kan förändras. Till exempel har övergången av arbets- och näringstjänster till kommunerna år 2025 medfört nya sätt att samarbeta om sysselsättning över branschgränserna. Förmågan att vara flexibel och att ta till sig ny kunskap är viktiga färdigheter. De upprätthåller också sitt eget arbetsmarknadsvärde.
3. Betoningen av påverkan: Frågor ställs till arbetstagarna på ett allt mer detaljerat sätt: ”Vad kan man åstadkomma med dessa pengar?” Arbetets betydelse betonas – man gör saker som har en direkt påverkan på kommuninvånarnas vardag och kommunens attraktionskraft.
Med sikte på framtiden
Även om rubrikerna om kommunekonomin ofta är dystra är kommunen fortfarande en stabil arbetsgivare. År 2026 är kommunens betydelse som garant för invånarnas livskvalitet, fritidsaktiviteter och en smidig vardag ovärderlig.
Att balansera ekonomin handlar inte enbart om nedskärningar, utan också om att trygga framtiden. Genom att sköta ekonomin ansvarsfullt idag säkerställer vi att kommunerna har resurser att utveckla tjänster och ta hand om arbetstagarna även om tio år.
Den kommunala ekonomin är ansträngd år 2026, men en tydlig riktning och gemensamt arbete hjälper till att klara av situationen. Din yrkeskompetens är kommunens viktigaste kapital.
Kommunernas intäkter
1. Skatteintäkter (ca 50 % av intäkterna)
Skatteintäkterna är kommunens viktigaste inkomstkälla. Kommunerna beslutar själva om sina skatteprocentsatser inom de gränser som anges i lagen.
- Kommunalskatt: Skatt som tas ut på invånarnas förvärvsinkomster. Den har fortfarande stor betydelse, även om social- och hälsovårdsreformen sänkte procentsatserna.
- Fastighetsskatt: Skatt baserad på värdet av byggnader och mark. Det är en stabil inkomstkälla för kommunen som inte varierar lika kraftigt med konjunkturen som inkomstskatterna.
- Samfundsskatt: Kommunens andel av den skatt som betalas på vinsten för företag som är verksamma i området.
2. Statsandelar (ca 15–20 % av intäkterna)
Staten betalar statsandelar till kommunerna för att utjämna skillnaderna mellan kommunerna och säkerställa ordnandet av lagstadgade tjänster (såsom utbildning).
- År 2026 påverkas storleken på statsandelarna bland annat av efterhandsjusteringar av överföringsberäkningarna gällande social- och hälsovården, som skär ned många kommuners intäkter.
- Överföringen av arbets- och näringstjänster till kommunerna medför också statlig finansiering i anslutning till dem.
3. Verksamhetsintäkter (ca 25 % av intäkterna)
Kommunerna får intäkter från de tjänster och produkter de säljer.
- Kundavgifter: Till exempel småbarnspedagogikens avgifter, simhallsavgifter och bibliotekets förseningsavgifter.
- Försäljningsintäkter: Kommunerna kan sälja tjänster till exempel till andra kommuner eller välfärdsområden.
- Hyresintäkter och kapitalinkomster: Intäkter från fastigheter som ägs av kommunen, markarrende och dividender.
Kommunernas år 2025
Kommunförbundet offentliggjorde i början av februari sin bokslutsanalys över kommunekonomins tillstånd. Enligt den hade den kommunala ekonomin år 2025 ett underskott på över 800 miljoner euro mätt i kassaflödet från verksamheten och investeringarna, eftersom kommunernas kostnader ökade kraftigt bland annat i och med reformen av arbets- och näringstjänsterna. Försämringen av den ekonomiska situationen förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna.
Harri Westerlund
specialsakkunnig
Tradenomförbundet Tradenomit