Sänkningen av uppsägningströskeln gäller anställda i arbetsavtalsförhållande i kommuner och välfärdsområden
I början av 2026 trädde en ändring av 7 kap. i arbetsavtalslagen i kraft, som gäller en sänkning av uppsägningsgrunden som har samband med arbetstagarens person. Numera förutsätts det inte längre att uppsägningsorsaken är vägande, utan det räcker att uppsägningsorsaken är saklig.
I kommuner och välfärdsområdena finns personal både i arbetsavtals- och tjänsteförhållanden. Ändringen i början av året om en sänkning av uppsägningsgrunden gäller endast arbetstagare i arbetsavtalsförhållande.
Däremot förutsätter en uppsägningsgrund som hänför sig till personen i fråga om tjänsteinnehavare fortfarande, enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare och tjänsteinnehavare i välfärdsområden, både saklighet och vägande skäl, vilket innebär att anställningsformens betydelse framhävs mer än tidigare.
Vad har förändrats?
Tidigare krävde arbetsavtalslagen att arbetsgivaren endast fick säga upp arbetstagaren på grund av skäl som hänför sig till personen om uppsägningsgrunden var både saklig och vägande.
Numera krävs det inte längre att uppsägningsorsaken som hänför sig till personen är vägande, utan det räcker att uppsägningsgrunden är saklig. Även enligt den nya lagen får uppsägningsgrunden naturligtvis inte vara diskriminerande.
Tidigare förutsatte en uppsägningsgrund som hänför sig till personen att arbetstagaren allvarligt hade brutit mot eller försummat skyldigheter som grundar sig på arbetsavtalet eller lagen och som väsentligt påverkar anställningen. Till följd av ändringen förutsätts det inte längre att arbetstagaren allvarligt och väsentligt har brutit mot eller försummat sina skyldigheter enligt lag eller anställningen.
Enligt gällande lag får arbetsgivaren säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare av sakliga skäl som hänför sig till arbetstagarens person.
Som sådan saklig orsak kan åtminstone anses vara att arbetstagaren bryter mot eller försummar skyldigheter som härrör från arbetsavtalet eller lagen och som påverkar anställningen, såsom
- att underlåta att följa de föreskrifter som arbetsgivaren, inom ramen för sin arbetsledningsrätt, har utfärdat
- försummelse av arbete
- obefogad frånvaro
- osakligt beteende
- slarv i arbetet.
Helhetsprövning av uppsägningsgrunden
Vidare bedöms uppsägningsgrundens förekomst genom en helhetsprövning, där man måste ta i beaktande allvaret i arbetstagarens aktuella handlande eller förändringen i arbetsförutsättningarna samt andra omständigheter som påverkar saken, såsom
- arbetstagarens ställning och uppgifternas karaktär
- arbetstagarens övriga handlande som strider mot skyldigheter som påverkar anställningen
- arbetsgivarens åtgärder för att fullgöra sina egna skyldigheter, såsom att ge arbetstagaren tillräcklig handledning
- arbetsgivarens övriga förfarande i ärendet
- antalet arbetstagare som är anställda av arbetsgivaren
- arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet.
Det dröjer innan rättspraxis utvecklas
När det gäller bedömningen av förekomsten av uppsägningsgrunden enligt tidigare gällande bestämmelser har det under årtionden utvecklats rättspraxis som med tiden har etablerats och på basis av vilken den uppsagda arbetstagaren har kunnat bedöma sina möjligheter att nå framgång med en bestridning av uppsägningsgrunden.
Borttagandet av vissa termer och delvis ersättning med nya termer i uppsägningsgrunden enligt den nya lagen försvårar förutsebarheten av anställningens fortsättning och orsakar rättslig osäkerhet tills ny rättspraxis om bedömningen av uppsägningsgrundens förekomst har utvecklats.
Fastställandet av domstolspraxis kan ta flera år, om inte årtionden, eftersom etableringen av den nya bedömningsgrunden sannolikt kräver ett prejudikat från Högsta domstolen.
Lättnaden av uppsägningsgrunden grundar sig på statsminister Petteri Orpos regeringsprogram, enligt vilket regeringen reformerar arbetslivets lagstiftning för att undanröja hinder för sysselsättning och särskilt för att stärka verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag.
Petteri Kivelä
förhandlingschef
Juristförbundet