Stöd för föräldraskap genom tjänste- och arbetskollektivavtal

Stöd för föräldraskap genom tjänste- och arbetskollektivavtal

När ett barn är på väg eller planeras, är det skäl att också fundera på hur situationen påverkar det egna anställningsförhållandet. Hur får man ledigt, vad händer med lönen och semesterintjäningen och förblir anställningen oförändrad?

I Finland är situationen bra jämfört med många andra länder; vi har länge haft flexibilitet i arbetslivet när det gäller att ta emot en ny familjemedlem.

Lagstiftningen tryggar vissa grundläggande frågor, såsom rätten att få ledighet från arbetet på grund av graviditet, förlossning och vård av barn: i arbetsavtalslagen föreskrivs om graviditets-, föräldrapenning och vårdledighet. Lagen förbjuder diskriminering på grund av graviditet och skyddar mot uppsägning under familjeledigheter. Arbets- och tjänstekollektivavtal som förhandlats fram av fackförbunden medför betydande tilläggsförmåner.

Lönen för familjeledigheter är resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna

Lagen föreskriver alltså inte att arbetsgivaren ska betala lön för ledigheten. Rätten till betald ledighet i olika föräldraskapssituationer beror på arbets- och tjänstekollektivavtalen. Tack till alla som har anslutit sig till sitt eget fackförbund och stöder det finländska förhandlingssystemet.

Om tjänste- och arbetskollektivavtal inte fanns, skulle en arbetstagare som bildat familj vara hänvisad till FPA:s klart sämre förmåner eller helt sakna inkomster. Enligt sjukförsäkringslagen betalas graviditetspenning för 40 dagar och föräldrapenning för 320 dagar, som kan delas mellan föräldrarna. Dagpenningens storlek beräknas utifrån föregående års årsinkomst, och för en person som får en månadslön på 4 000 euro är dagpenningen cirka 60–65 % av löneinkomsten. Ju högre lön, desto lägre procentandel.

När en arbetstagare avslutar sina familjeledigheter har han eller hon rätt att i första hand återvända till sitt tidigare jobb. Om detta inte är möjligt, ska arbetstagaren erbjudas arbete som motsvarar arbetet enligt arbetsavtalet. Om inte heller detta är möjligt, ska personen erbjudas annat arbete som motsvarar arbetsavtalet. Om det finns problem med detta hjälper förbunden sina medlemmar att försvara sina rättigheter.

Avlönade ledigheter och bättre semesterintjäning

Enligt välfärdsområdenas VÄLKA och kommunernas AKTA har arbetstagare eller tjänsteinnehavare rätt att få sin ordinarie lön under graviditetsledigheten på 40 dagar (räknas mån-lör). Dessutom har båda föräldrarna rätt till 32 föräldraledighetsdagar med lön. Arbetsgivaren får då graviditetspenning och föräldrapenning som betalas av FPA. Samma bestämmelser om familjeledighet gäller även för dem som omfattas av social- och hälsovårdsavtalet.

Enligt arbetsavtalslagen har en gravid kvinna rätt att vara frånvarande från arbetet på grund av undersökningar före förlossningen, om undersökningarna inte kan utföras utanför arbetstiden. Denna ledighet skulle vara oavlönad om den inte hade avtalats som avlönad i kollektivavtalen (t.ex. VÄLKA, Statens tjänste- och kollektivavtal, Teknologiindustrins kollektivavtal).

Om ett barn plötsligt insjuknar ger lagen möjlighet till tillfällig vårdledighet i högst fyra dagar om barnet är under 10 år. Under denna tid skulle dock arbetsgivaren, utan den lön som avtalats i kollektivavtalen, hålla inne lönen för högst 3–4 dagar beroende på bransch. I VÄLKA och AKTA är antalet avlönade dagar tre. Dessutom har åldersgränsen höjts till 12 år.

En särskild förmån i VÄLKA och AKTA är också rätten till en avlönad paus på 15 minuter för amning av barn under 1 år.

Vårdledighet, vilket avser den lagstadgade rätten att vara frånvarande från arbetet i ett eller flera skeden tills barnet fyller tre år, är obetald. När det gäller semester ger dock kollektivavtalen dock återigen bättre förmåner än lagstiftningen. Enligt kollektivavtalet räknas högst 30 dagar vårdledighet under vissa villkor som dagar motsvarande arbete.

Annamari Ahtiainen

Generalsekreterare

Finlands Psykologförbund